biologisk mångfald.

Liv har funnits på jorden i många tusen miljoner år. Från början bara i haven, men nu nästan överallt - i regnskogar, öknar, på höga berg. djupt nere i jorden och i havet. hittils har vi upptäckt nästan två miljoner arter.
man tror att det finns mer än tio miljoner. varje år försvinner många arter på grund av miljöförstöring. det är viktigt att bevara en stor biologisk mångfald med många arter. För att alla arter är mer eller mindre beroende av varandra. Eftersom miljön ser olika ut överallt så har det blivit en stor variation och mångfald på de organismer som lever idag. Vissa miljöer har fler arter än andra. ett exempel är regnskogen. Där finns minst hälften av jordens arter. Men vi hugger ner regnskog hela tiden och förstör miljön. När vi förstör miljön dör vissa djurarter ut. När en art dör ut kan en annan art också dö ut eftersom att de är beroende av varandra. Därför är det viktigt att inte förstöra naturen.
 


NÄRINGSVÄV

Med hjälp av näringskedjor kan vi beskriva samspelet i ett ekosystem. En näringskedja bildas med hjälp av grupperna levande och icke levande ifrån ekosystemet.  Näringskedjan ovan kan beskrivas såhär: Med hjälp av sol och vatten kan så småningom jorden som är den första stationen i denna näringsväv bilda ett träd som sedan bildar löv. Löven faller till marken och bli därmed uppätna av maskar och andra smådjur. Dessa smådjur bli då käk för de mindre fåglarna som lövsångaren. Han äts sedan till middag av någon större rovfågel som då är (toppkonsumenten) i detta fall. När sedan  sparvhöken dör och  blir till viss del uppäten av maskar då den förmultnar och begravs i jorden som sedan bildar nya träd. Djur och växter ingår oftast i fler än en näringskedja eftersom samspelet inte ofta är så enkelt som det verkar då t ex Ett djur äter fler saker än en. Växter och djur ingår snarare i en väv av samspel mellan näringskedjor - en näringsväv.


EKOLOGI

Ekosystemet är en vetenskap som beskriver samspelet mellan organismer och deras omgivning. Beskrivningen är om var och hur vårat liv påverkas, är det något som går fel eller ändras kan det uppstå oväntade effekter både för oss människor och ute i naturen.

Ekosystemet kan i stort sett vara vad som helst huvudsaken är att det har tydliga gränser t.ex. En ö, en åker eller en skogsdunge.  Naturens ekosystem kan man dela upp det i två olika kategorier, det levande och det icke levande. Kategorin ”levande” är saker som påverkar livet, hit hör alla växter och djur. Växterna konkurrerar med andra växter och djuren konkurrerar med andra djur, tillsammans hör de ihop med varandra och måste föra ett samspel för att överleva.  Den kategorin man kallar för ”icke levande” är saker som ingen kan påverka, varlken djur eller växter. Hit hör solljus, vatten vind, temperatur, jord och berggrund dvs. miljön. Det handlar om (naturligt urval) och att äta eller ätas. Naturen består av en sorts balans då alla djur måste konkurrera med varandra. Det uppstår konkurrens mellan olika arter men också inom respektive art, ännu en gång pratar man om (naturligt urval och att den som är bäst anpassad efter miljön överlever). De olika arterna bygger på att hela tiden behålla en slags känslig balans inom sitt respektive då antalet döda och födda är ungefär samma. Men det krävs också att balansen hålls mellan de olika arterna där bytesdjur och rovdjur alltid kommer att vara beroende av varandra, och att det ständiga samspelet mellan arterna inte rubbas. Är det brist på något i ekosystemet finns det alltid överskott av något annat, därför är det viktigt att växter och likaså djur hela tiden samarbetar och håller just den ”naturliga balansen”.


Näringskedja!

Med näringskedja menas hur näringsämnen sprids och omvandlas igenom en kedja av organismer (djur, växter och liknande) som äter och/eller äts av varandra i ett ekosystem.


Vattnets ekosystem

Med hjälp av närningskedjor kan man beskriva samspelet i ett ekosystem

Ett ekosystem är allt levande och den miljö som finns i ett naturområde. Ekosystem kan vara stora och små, till exempel området kring en stubbe, en trädgård eller hela planeten jorden.

I vattnet är både strömmar och salthalt också viktigt för livet.

Ett ekosystem brukar vi definiera antingen som ett organismsamhälle med viktiga delar av den icke-levande naturen eller ett avgränsat avsnitt av naturen med levande varelser och viktiga icke-levande delar. Avgränsningen gör vi människor när vi studerar ekosystemen. Det kan alltså vara allt från en liten vattenpöl till hela jordklotet.
Inga ekosystem, utom möjligen hela jordklotet, kan heller anses vara fullständigt avgränsade från sin omgivning. Både energi och material och de levande organismerna kan förflyttas

Plankton – alger – fiskar – större fiskar – ännu större fiskar – valar – människor – kannibaler – lejon – larver – fåglar – människor (kineser är cp)


vattnets kretslopp

http://www4.liber.se/gy/prodstod/4701610_biologi/anima/vatten.htm
(tryck på länken)

kolets kretslopp

1. Koldioxid i luften tas upp av växterna  2. Människor och djur får i sig kolrika änmen genom att äta växter och andra djur  3. Alla växter och djur avger koldioxid vi förbränning  4. När växter och djur dör kan de efter lång tid förvandlas till olja och stenkol  5. När människor använder stenkol och olja frigörs koldioxid  6. Organismer i havet avger koldioxid vi förbränning. Koldioxid avges också direkt från havet  7. Plangton alger i havet binder koldioxid vid fotosyntesen och havsvatten löset koldioxid  8. Micro djur i havet binder kol i sina klalkskal när de dör sjunker skalen till botten och bildar med tiden kalksten

Kolets kretslopp

Kolets förekomst: Jordens dominerande kolförekomst utgörs av karbonater i sedimentära bergarter. Betydande kolmängder finns också långtidslagrade som lösta karbonater i haven och som fossilt organiskt kol. Summamängden organiskt kol i organismer är av samma storleksordning som mängden kol i atmosfärens koldioxid. Fotosyntesen omsätter årligen mer än 10% av atmosfärens koldioxidinnehåll. Den begränsade mängden koldioxid gör atmosfärens koldioxidbalans känslig för störningar.

Fossila bränslen: Förbränning av kol, olja, fossil gas (naturgas) och i viss mån torv innebär att människan tillför atmosfären koldioxid från geologiskt lagrat kol.

Lagerminskning av biomassa och humus: Skövling av regnskogar och annan vegetation som inte kan återhämta sig innebär en nettoöverföring av kol från biomassa till koldioxid i atmosfären (via förbränning eller nedbrytning). Moderna jordbruksmetoder som minskar humusmängden i jorden innebär en liknande överföring av organiskt kol till koldioxid.

Nettoupptag av koldioxid i haven: Nettotillförseln av koldioxid till atmosfären upptas till ungefär hälften av haven som ett nettotillskott från utbytet av koldioxid mellan atmosfär och hydrosfär. Återstoden leder till en ökning av atmosfärens koldioxidhalt.


RSS 2.0