Biologimedsuperklassen

I måndags visades en bra dokumentär på vetenskapens värld. Dokumentären handlar om hur djur och växter kan överleva i området kring Tjernobyl (där den stora kärnkraftsolyckan skedde för 24 år sedan) trots de stora halterna av radioaktiva ämnen och hur ekosystemet har påverkats efter att människan lämnade området.

Konstigt nog verkar växter och djur trivas bra i området. Vad forskarna tror att detta beror på får du reda på om du ser dokumentären :) En bra film att se inför nationella provet i biologi eftersom den handlar om många biologiska begrepp.


http://svtplay.se/t/102814/vetenskapens_varld


/Emelie

Liv har funnits på jorden i många tusen miljoner år. Från början bara i haven, men nu nästan överallt - i regnskogar, öknar, på höga berg. djupt nere i jorden och i havet. hittils har vi upptäckt nästan två miljoner arter.
man tror att det finns mer än tio miljoner. varje år försvinner många arter på grund av miljöförstöring. det är viktigt att bevara en stor biologisk mångfald med många arter. För att alla arter är mer eller mindre beroende av varandra. Eftersom miljön ser olika ut överallt så har det blivit en stor variation och mångfald på de organismer som lever idag. Vissa miljöer har fler arter än andra. ett exempel är regnskogen. Där finns minst hälften av jordens arter. Men vi hugger ner regnskog hela tiden och förstör miljön. När vi förstör miljön dör vissa djurarter ut. När en art dör ut kan en annan art också dö ut eftersom att de är beroende av varandra. Därför är det viktigt att inte förstöra naturen.
 

Det naturliga urvalet är grunden till all utveckling. Det var många naturforskare som försökte hitta förklaringar på livets utveckling och den som var den som blev mest känd hette Charles Darwin. Han drog slutsatsen om att det är naturligt urval som är grunden till all utveckling, något som senare skulle visa sig vara helt korrekt. Det naturliga urvalet beror på hur väl individens ”växter,människor och djur´s” egenskaper är anpassade till den miljö den lever i. Urvalet bygger på att den som är bäst anpassad till miljön överlever. Om miljön förändras skapas nya förutsättningar för det naturliga urvalet.

skillnader på bakterier och virus.

Bakterier:
- Förökar sig genom att dela på sig när dom trivs.
- Dem består av en enda cell med cellvägg men utan cellkärna.
- Det finns tre olika bakterier: Kocker, baciller och spiriller.
- Vissa bakterier håller dig frisk medans andra gör dig sjuk.
- Av kocker kan du få: halsfluss,lunginflammation, karies, gonorre o.s.v.
- Av baciller kan du få: salmonella, stelkramp, kikhosta, tuberkulos o.s.v.
- Av spiriller kan du få: Syfilis, kolera o.s.v.

Virus:
- Virus är myket mindre än bakterier
- Dom förökar sig genom att spruta in arvsammlag in i celen
- Virussjukdomar: vårtor, munsår, aids, vinterkräksjukan,förkylnigar.
- kroppen måste själv bekämpa sjukdomarna.

Dom olika bakterierna.

Med hjälp av näringskedjor kan vi beskriva samspelet i ett ekosystem. En näringskedja bildas med hjälp av grupperna levande och icke levande ifrån ekosystemet.  Näringskedjan ovan kan beskrivas såhär: Med hjälp av sol och vatten kan så småningom jorden som är den första stationen i denna näringsväv bilda ett träd som sedan bildar löv. Löven faller till marken och bli därmed uppätna av maskar och andra smådjur. Dessa smådjur bli då käk för de mindre fåglarna som lövsångaren. Han äts sedan till middag av någon större rovfågel som då är (toppkonsumenten) i detta fall. När sedan  sparvhöken dör och  blir till viss del uppäten av maskar då den förmultnar och begravs i jorden som sedan bildar nya träd. Djur och växter ingår oftast i fler än en näringskedja eftersom samspelet inte ofta är så enkelt som det verkar då t ex Ett djur äter fler saker än en. Växter och djur ingår snarare i en väv av samspel mellan näringskedjor - en näringsväv.

Vad DNA är vet nog de flesta i klassen eftersom vi precis jobbat med genteknik i NOn. I DNA:t förvaras den genetiska informationen. Jag tänkte berätta mer om hur DNA-molekylens struktur upptäcktes.


När Gregor Mendel upptäckte ärftlighetsprinciperna på 1860-talet, och när Mendels resultat återupptäcktes i början av 1900-talet, var det oklart var i cellerna arvsanlagen fanns, och vilka molekyler som var bärare av dem.

På 1930-talet genomförde Max Delbrück flera experiment som visade att man genom att utsätta celler för röntgenstrålar kunde förändra de ärftliga egenskaperna hos cellerna. Det föreslogs att kromosomernas kemiska struktur på något sätt bestämde dessa ärftliga egenskaper.

1948 hade Pauling upptäckt att många proteiner hade en helixstruktur, och de första undersökningarna med röntgendiffraktion antydde att även DNA hade en sådan struktur, men någon detaljerad förståelse av molekylens uppbyggnad hade man ännu inte.

På 1950-talet jobbade många forskare med att fastställa DNA-molekylens struktur. Genombrottet skedde då  Francis Crick och James Watson från University of Cambridge med hjälp av den österrikiske kemisten Erwin Chargaff lyckades finna en modell över en DNA-molekyl. Den hade en spiralstruktur med två nanometers tjocklek och en höjd av cirka 3,4 nanometer per varv omfattande cirka tio baspar.

Watson och Crick fick tillsammans med forskaren Maurice Wilkins, som också gjort stora upptäckter inom DNA-forskningen, nobelpriset i medicin 1962.


 Bild på en DNA-molekyl

Av Eric Sutton och Linnea Svensson

  
stiliga varl von linné 
 
på våra pengar
  
blomman linnéa som var linnés faoritblomma. Därav namnet.



Carl Von Linné är en av Sveriges största och mest kända vetenskapsmän. Han levde på 1700-talet.

 Vad han gjorde var att han gav namn åt tusentals växter och djur, de används fortfarande i våra så kallade Floror. Han delade också upp dem i olika grupper, vilket var viktigt för han var också först med att dela in människor i olika rastyper. Han ansåg att européer var gladlynta och afrikaner var sävliga. Detta var nog inte så bra att man börjar dela in människor i karaktäriska grupper, för de kan leda till att människor blir diskriminerade.

Han beskrev även hur växter förökar sig genom växtens könsorgan som heter ståndare och pistiller – dessa blommor kallade han för fanerogamer. Sporväxter som inte har ståndare och pistiller (som förökar sig själva) kallade han för kryptogamer. Denna vetenskap var dock viktig för att förstå sig på växternas uppbyggnad, hur de förökar sig och på så sätt förstå hela vårt ekosystem.

Carl von Linné har hyllats mycket genom åren tack vare sin vetenskap, t.ex. är han på 100-kronors sedlarna i Sverige.

Av : Eric S o Linnea S

Med näringskedja menas hur näringsämnen sprids och omvandlas igenom en kedja av organismer (djur, växter och liknande) som äter och/eller äts av varandra i ett ekosystem.

Lovisa intervjuar Nabil.

Vad är hormoner?

Det är molekyler av kemiska substanser som bildas i körtlar och sprids med blodet. Körtlar som sköldkörteln, könskörtlar och bukspottkörteln.  

Vad är då hormonernas uppgift?

De ska fungera som ett meddelandesystem i kroppen. Om t ex ett hormon skickas från en cell till en annan kan den mottagande cellen förstå att den kanske måste producera mer av ett ämne eller jobba hårdare.

Vad är skillnaden mellan att skicka signaler med hormoner och nerv- och sinnesceller?

Nerv- och sinnesceller är också ett sätt för kroppen att meddela sig men det reagerar snabbare. Hormoner kan liknas vid att skicka ett långt brev på posten medan nervimpulser är som att skicka ett kort SMS eller e-postmeddelande.

Kan du ge ett exempel på hur hormonerna kan påverka oss?

Ja, självklart! När man kommer in i puberteten börjar könskörtlarna (äggstockar hos tjejer och testiklar hos killar) att producera kvinnligt respektive manligt hormon. När det skickas ut i cellerna fattar t ex hårcellerna att de ska börja producera hår (könshår).

                                      
                          Nabil                                                        Lovisa

Nervsystemet arbetar med svaga elektriska signaler som löper fram i hela kroppen i banor av celler, nervceller. Det bildar ett fin förgrenat som når varje millimeter av kroppen. Mellan 10 och 20 miljarder nervceller bygger upp nervsystemet. Nervcellernas uppgift är att leda signaler. På cellkroppen finns ett antal korta utskott längst ut. Utskotten tar emot signaler och leder dem inåt i cellkroppen. Ett enda långt utskott, nervtråden, leder signalerna till nästa nervcell, till en muskel eller körtel.

Näsan
Näsan består av hålor som kallas för näshålan och bihålorna. I bihålorna finns kindbenen och pannbenen. Näshålan och bihålorna är klädda med slemhinnor och där blir luften som vi andas in lagom varm och fuktig.

Svalget och luftstrupen
Luften passerar från näsan ner genom svalget och luftstrupen. I luftstrupen finns struphuvudet och stämbanden. Det är med hjälp av stämbanden som vi kan prata och sjunga.

Luftrören
Luftstrupen delas upp i två rör som kallas för luftrör eller bronker. De går ner i var sin lunga där de delar upp sig i fina förgreningar. På insidan av luftrören sitter massor av flimmerhår som fångar upp slem och främmande partiklar som följt med luften vi andats in.

Lungorna
Lungorna är uppbyggda av bronkerna och dess förgreningar. De minsta förgreningarna slutar i mikroskopiskst små lungblåsor. Det är genom lungblåsorna som blodet får syre.

Diafragma
När diafragma slappnar av minskar undertrycket i brösthålan och luften åker ut ur lungorna. För att få en forcerad utandning kan även transversala bukmuskeln hjälpa till att trycka på underifrån för att öka trycket i brösthålan.




// Jakob & Emma

Klassen är verkligen besvärlig. Måste absolut klaga på dom.
Vi lärare fick inte ens gå på kafferast :(

Eleverna glömde bort att ta rast :)

Nervsyatemet är det systemet som gör att du kan gå, prata, röra armarna och allt. Det som du inte kan bestämma över är hjärtat & andningen m.m.Nervsystemet skickar impulser till hjärnan så att du kan röra armar och ben m.m.
Det som är i vårt nervsystem är elektriska impulser.

När alkohol intas i munnen, passerar matstrupen och ner i magen kommer en mindre mängd alkohol att omvandlas där. Resten sprids i blodet som ren alkohol och ut i kroppen. Om man har mat i magen då man dricker alkohol, fördröjs upptaget av alkoholen i blodet. Effekten av alkohol verkar därför starkare och snabbare om man dricker på tom mage, än om man dricker till maten. Drycker som har en alkoholhalt på mer än 20% stannar kvar längre i magen än drycker med en lägre alkoholhalt. Mängden alkohol i blodet mäts och anges i promille. En promille på 0,5 innebär att 1 milliliter (ml) av blodmängden består av en halv promille ren alkohol. Kroppsvikten påverkar också alkoholens effekter. Om samma mängd alkohol intas av en stor och tung individ är påverkan svagare än hos en liten och lätt individ. Detta beror på att en större individ har mer kroppsvätska än en mindre individ. Det finns också skillnader mellan män och kvinnor när det gäller påverkan av alkohol. Kvinnor har en mindre mängd kroppsvätska per kilo än män. Därför får kvinnor en högre nivå av alkohol i blodet än män om samma mängd alkohol intas.

Levern bryter slutligen ned alkoholen, som sedan förs ur kroppen via urinen



/Line & Robin J

Till de vanligaste tobakssorterna i Sverige hör cigaretter och snus. Nikotin, som finns i tobak, är en starkt beroendeframkallande drog som gör det svårt att sluta röka eller snusa om man väl börjat. Rökning påverkar din kropp på många olika sätt. Främst drabbas lungorna av röken du andas in. Infektionskänsligheten ökar i allmänhet, dvs man har lättare att bli sjuk därför att immunförsvaret blir svagare. 

Det finns ingenting i tobak, tobaksrök eller snus som kroppen behöver. Tvärtom, många av de över 4000 ämnena i tobaksrök är direkt farliga att få i sig. Två av dem är förbjudna på arbetsplatser och mer än 40 är kända för att kunna orsaka cancer. Ett av det giftiga ämnena i tobak är nikotin. Nikotin är ett av naturens starkaste gifter, som skapar ett snabbt beroende. I 5 cigaretter finns tillräckligt med nikotin för att döda en människa.

Det här gör cigaretten farligt:

1. Blodtrycket stiger och kan bli farligt högt. Hjärta, mage och tarmar påverkas negativt.
2. Sämre blodcirkulation i huden ger bland annat kalla fingrar och tår.
3. Blodet för runt gifterna från röken till alla kroppsdelar. Gifterna kan därför nå fram till och skada bland annat njurar, livmoder och urinblåsa.
4. Tjära klibbar fast på väggarna i luftrören och lungorna. Cancerframkallande ämnen tränger in och skadar cellerna. 
5. Lungblåsor går sönder. Det blir svårt att andas.
6. Luftrörens skyddande flimmerhår förstörs. Luftrören blir nakna och utan skydd.
7. Hjärnan luras av nikotinet att tro att den är extra skärpt och att kroppen mår utmärkt.
8. Nikotin drar ihop blodkärlen. Det blir trångt och svårt för blodet att komma fram. När det sker i hjärtat kan det ge livsfarliga skador. 
9. Koloxid tar syrets plats e det röda blodkropparna. för lite syre kommer då ut till kroppens celler. Konditionen försämras.

 
 

Och glöm inte: TOBAK DÖDAR!!!!     // Emma&Jakob

Hur fungerar penicillin?
Penicilliner är en sorts antibakteriella läkemedel som ingår i gruppen betalaktamer. Gemensamt för alla betalaktamantibiotika är den verksamma delen, betalaktamringen. Genom att denna binder till särskilda proteiner, penicillin-binding proteins (PBP), förhindras bildningen av tvärbindningar mellan peptidoglykaner i bakteriens cellvägg. Därtill aktiveras troligen autolytiska enzymsystem som degraderar cellväggen. Resultatet blir att bakterien dör.

Vissa penicilliner kan tas per oralt (i tablettform eller som mixtur), medan andra degraderas av magsyra och därför måste ges intravenöst (direkt i blodet).

Olika typer av penicillin
De olika penicillinpreparaten marknadsförs som tabletter eller kapslar, som flytande mixtur, eller som intravenösa beredningar. Det förekommer även i vissa länder som krämer mot infektioner i hud och ögon.

Olika typer av penicilliner kan användas för behandling av infektionstillstånd orsakade av olika bakterier.

Penicillin V har effekt huvudsakligen mot grampositiva bakterier och används mot olika luftvägsinfektioner som öroninflammation, bihåleinflammation och lunginflammation.

Penicillin G (benämns också bensylpenicillin) finns bara tillgängligt för intravenös behandling, och används på sjukhus oftast vid behandling av svårare lunginflammationer eller mjukdelsinfektioner orsakade av streptokocker.


Förenklat kan man säga att penicillin är ett bakteriedödande läkemedel.
Penicillin är en väldigt viktig biologisk upptäckt eftersom det botar sjukdomar som är orsakade av bakterier. Många fler människor dog i t. ex. lunginflammation innan penicillinet uppfanns.


 
Penicillin i kapselform


Mannen som upptäckte penicillinet, Sir Alexander Fleming

Av Eric Sutton och Linnea Svensson

Matspjälkning är när maten smälter i magen. Maten sönder tuggas med tänderna sedan sväljer man och då åker de ner i magen och i magen så sönder delas de genom saltsyra och pepsinogen utsöndras ur körtlar från magsäcksslemhinnan. Den utsöndrade saltsyran har en massa funktioner; dels aktiverar den sura miljön pepsinogen till det aktiva enzymet pepsin och dels denaturerar syran proteiner, som gör dem mottagliga för sönderdelning vilket görs av pepsin. Syran avdödar även många bakterier som är känsliga för sura miljöer. Syran har dock en fjärde funktion, nämligen aktivering av olika typer av proteolytiska enzym som utsöndras i inaktiv form, men aktiveras av det låga pH som råder i magsäcken. Sedan går de igenom tarmarna så skiter man ut de. Svalg, matstrupen, magsäcken och tarmarna är organerna som används vid matspjälkning.

ah hej!

Med hjälp av närningskedjor kan man beskriva samspelet i ett ekosystem

Ett ekosystem är allt levande och den miljö som finns i ett naturområde. Ekosystem kan vara stora och små, till exempel området kring en stubbe, en trädgård eller hela planeten jorden.

I vattnet är både strömmar och salthalt också viktigt för livet.

Ett ekosystem brukar vi definiera antingen som ett organismsamhälle med viktiga delar av den icke-levande naturen eller ett avgränsat avsnitt av naturen med levande varelser och viktiga icke-levande delar. Avgränsningen gör vi människor när vi studerar ekosystemen. Det kan alltså vara allt från en liten vattenpöl till hela jordklotet.
Inga ekosystem, utom möjligen hela jordklotet, kan heller anses vara fullständigt avgränsade från sin omgivning. Både energi och material och de levande organismerna kan förflyttas

Plankton – alger – fiskar – större fiskar – ännu större fiskar – valar – människor – kannibaler – lejon – larver – fåglar – människor (kineser är cp)

Gregor Mendel var munk och intresserad av ärtplantor. Han tyckte det var fascinerande hur vissa ärtplantor blev lila och vissa blev vita. Gregor Mendel beslutade sig för att ta saken i egna händer. Han tog alltså 2 blommor som fick bli Mor och far och bildade en ny blomma av dem. Den blomman kanske blev lila trots att bägge ”föräldrarna” var vita. Detta fenomen gav upphov till Mendels forskning då han själv tog pollen från blommorna som han visste vilka egenskaper de har.
 Själva principen med Mendels upptäckt är precis samma som med oss människor, därför är den viktig. Att man redan på 1800-talet hade rätt hypoteser om hur det går till, helt utan den teknologi vi har idag. 
Mendels teori var början till all forskning om DNA och sånt som vi vet idag. Det ledde till att man upptäckte gener och sånt, vilket är jättepositivt att vi kan och viktigt. Både föratt upptäcka sjukdomar mm, men det kan ju vara negativt för att gentekniken upptäcktes. Jag tror dock att om inte Mendel hade fötts hade troligtvis någon annan upptäckt denna vetenskap, det är jag övertygad om.
Han visste ju inget om kromosomer och celler men ändå förstod han att egenskaper går i arv från generation till generation. Gregor Mendel var en riktigt smart munk!
   
Grogor Mendel i         Såhär gick det till när Grogor tog Pollen och bildade en ny blomma.    Ett korsningscshema.
sina bästa dar.

Av: Linnea och Sutton.

Hej alla söta barn i 9d1! utom Simon för han bjuder inte på godis :)

Den energin vi får i oss i när vi äter mat måste på något sätt omvandlas till rörelse- och värmeenergi. Detta görs i cellerna och kallas cellandning och är en slags förbränning. Man kan också säga att det är en bakvänd fotosyntes. Cellandning finns i alla celler, även växternas och djuren.

I näringen finns druvsocker. Det är själva bränslet. För att själva reaktionen ska ske behövs också syre. Druvsockret sönderdelas till koldioxid, CO₂ och vatten, H₂O och energi utvinns.

Hela denna process sker i cellernas energiverk, mitorkondrierna.

Här är en kort sammanfattning: [druvsocker + syre → koldioxid + vatten + energi]   

Att vi andas mer när vi anstränger oss beror på att cellerna behöver mycket syre för att förbränna till energi så musklerna orkar jobba.

Av: Nabil & Lovisa.

Fotosyntes kallas den process som sker när växter växer. Träd och andra växter består mest av vatten och olika kolföreningar. Vattnet kommer från jorden och kolet kommer från luften. i luften finns det koldioxid som består av en kolatom och två syreatomer. Det är från luftens koldioxid som växterna hämtar sina kolatomer. När solen skiner på växten förenas koldioxid och vatten, då bildas den energirika kolföreningen druvsocker. Då bildas syre som växten släpper ut i luften.   
Så här kan man sammanfatta fotosyntesen.

Koldioxid+Vatten+Solenergi→Druvsocke+Syre

Fotosyntesen sker i små gröna "korn" inuti växtens celler. Dom kallas kloroplaster. Dom inehåller det gröna färgämnet klorofyll som binder solenergin. Fotosyntes sker i alla växter. För att koldioxiden ska kunna komma in i cellen så har cellen små klyvöppningar. Dom släpper också ut syre och vatten.

narkotikas påverkan på kroppen och nervsystemet

Hur påverkas kroppen när man tar en drog? Den påverkas mycket. Men frågan var ju hur den påverkas.

Hur den påverkas beror på många faktorer. Effekten beror på mängden & sättet det tas in på, som t.ex. om den tas i sammband med alkohol eller med annat narkotikum blir effekten annurlunda.

Och dom effekter som kommer ganska snabb kallas för:korttidseffekter

Fysiska effekter:

I vår hjärna finns det ett litet knippe hjärnceller som bildar ett s.k belöningscentrum.

Detta centrum är den som får oss att äta, dricka osv.Det som får oss att leva! Därför är detta system väldigt viktig.

När hjärnan i detta system aktiveras utsöndras dopamin mer än normalt.

Dopamin är ett bland många signalämnen som gör så att hjärncellerna kan kommunicera med varandra.

Alkohol, nikotin, kokain, amfetamin och heroin har olika effekter

men resultatet blir detsamma: utsöndring av dopamin. Vi vet att droger ökar halten av dopamin. Men hur?

Som sagt så fungerar droger på olika sätt.

Kokain till exempel blockerar små pumpar på hjärncellerna som normalt pumpar tillbaka överflödigt dopamin.

Så påverkar kokain.

Amfetamin jobbar annorlunda. Den kan göra om pumparna så att de pumpar ut dopamin.

Pumparnas egentliga uppgift är att suga in överflödigt dopamin och inte ta ut!

 
Det är inte bara dopamin som utsöndras utan belöningsystemet blir känsligare.

Denna ökade känslighet gör så att många blir beroende tror forskarna.

En person som har höga halter av stresshormonet cortisol har större risk att bli beroende

Beror på hur mycket man tar...

Som sagt så påverkas kroppen av droger beroende på hur stor mängd man tar.

Om man tar mindre doser får man sämre aptit. Andning- och hjärtverksamhet ökar, blodtrycket höjs och pupillerna vidgas.

Med större doser blir man torr i munen, får feberoch man kan börja att svettas. Man får svårt att andas och

man börjar att andas snabbare

Med mycket höga doser blir man väldig blek. Brustna blodkärl i hjärnan kan var väldigt farliga och missbrukaren kan dö.

Man får hög feber och andningen kan upphöra. Alla droger kan orsaka allt detta lidande men kokain och amfetamin är de som mest orsakar dessa sympton.



Statistik
Statistik över narkotika, inte exakt och det var för några år sen, Och några från statistiker som handlar om narkotika.

*Denna statistik visar hur många människor som brutit mot narkotikastrafflagen ( NSL )*

På måndag samlas klassen för gemensam klassinfo kl 8.25 i sal B 25.
Därefter går vi till sal M 4 för att höra Björn Martinssons föreläsning om djurs beteende.
Bra inspiration inför nationella provet på onsdag.

Välkommen Björn!

Roligt med gästföreläsare!
Mervi och Emelie

En snabb och intensiv repetition av biologin inför nationella proven v 18. Vi hjälps åt allesammans.
Allt publiceras på denna blogg så att alla elever, föräldrar och lärare med flera kan få del av vårt arbete.















Ni är för sköna!

Hälsningar från fröken Mervi dikinen

Kolets förekomst: Jordens dominerande kolförekomst utgörs av karbonater i sedimentära bergarter. Betydande kolmängder finns också långtidslagrade som lösta karbonater i haven och som fossilt organiskt kol. Summamängden organiskt kol i organismer är av samma storleksordning som mängden kol i atmosfärens koldioxid. Fotosyntesen omsätter årligen mer än 10% av atmosfärens koldioxidinnehåll. Den begränsade mängden koldioxid gör atmosfärens koldioxidbalans känslig för störningar.

Fossila bränslen: Förbränning av kol, olja, fossil gas (naturgas) och i viss mån torv innebär att människan tillför atmosfären koldioxid från geologiskt lagrat kol.

Lagerminskning av biomassa och humus: Skövling av regnskogar och annan vegetation som inte kan återhämta sig innebär en nettoöverföring av kol från biomassa till koldioxid i atmosfären (via förbränning eller nedbrytning). Moderna jordbruksmetoder som minskar humusmängden i jorden innebär en liknande överföring av organiskt kol till koldioxid.

Nettoupptag av koldioxid i haven: Nettotillförseln av koldioxid till atmosfären upptas till ungefär hälften av haven som ett nettotillskott från utbytet av koldioxid mellan atmosfär och hydrosfär. Återstoden leder till en ökning av atmosfärens koldioxidhalt.

Blodomloppet

Våra celler behöver hela tiden syre och olika näringsämnen. Samtidigt måste de bli av med koldioxid och annat avfall. För att lösa det har vi ett blodomlopp. Det kan liknas ett enormt rörsystem av blodkärl som transporterar runt blodet i kroppen. Med blodet transporteras olika ämnen till och från cellerna. Pumpen som får blodet att cirkulera är vårt hjärta.

Hjärtat består av tvp pumpar, vänster och höger hjärthalva. Tack vare det har vi två olika blodomlopp, det lilla och det stora kretsomloppet. Syrefattigt blod samlas i två större vener, den undre och övre hålvenen som båda tömmer sig i den högra förmaken i hjärtat. Från höger förmak passerar blodet höger segelklaff och når höger kammare och från höger kammare pumpas blodet ut i det lilla kretsloppet där blodet syresätts i lungorna. Från lungorna når blodet vänster förmak och genom vänster segelklaff till den vänstra kammaren. Härifrån pumpas det syrerika blodet ut i det stora kretsloppet via aorta där det syresätter kroppens organ och vävnader. Den vänstra hjärthalvan har en tjockare muskelvägg för att kunna pumpa blodet vid ett högre tryck.

När vi vilar går ungefär 25% av blodflödet till tarmarna, 20% till njurarna och 15% till hjärnan. Men kroppen kan ändra blodflödet när det behövs. När vi ätit går till exempel mer blod till tarmarna. Idrottar vi förs mer blod till musklerna, och när vi tänker intensivt får hjärnan mer blod.

Djurcellen

Cellen är den funktionella och strukturella enheten i alla levande organismer. Vissa organismer, till exempel bakterier, består av endast en cell. Andra organismer, till exempel människor, består av flera miljarder celler. Alla celler kommer från redan existerande celler. De förökar sig och blir flera genom att dela upp sig i två stycken, ibland i fyra. På detta sätt blir många celler snabbt flera, medan andra dör och upplöses. En normal cell upprätthåller självständig ämnesomsättning och cellen innehåller all den ärftliga information som krävs för att bilda en ny identisk cell. I cellens inre finns strukturer som kan betraktas som cellens egna inre organ. De är lösta i cellvätska. Cytosolen och de organ som finns i den kallas  för cytoplasma. Celler förökar sig genom delning. Sådant som har med celler att göra benämns cellulärt. Sådant som finns inne i en cell är intracelluärt.
Celler är så små så att man behöver mikroskop för att titta bättre på dem.

Runt djurcellen finns en tunn hinna som kallas "cellmembran". Genom det passerar olika ämnen ut och in i cellen. Innanför membranet finns en vätska dom kallas "cellplasma. I den finns cellens smådelar som har olika uppgifter. En viktig del är cellkärnan som innehåller arvanslagen. I arvanslagen finns den information dom bestämmer vad som ska hända i cellen och hur organismen ska utvecklas.





// Evelina& Jonathan

Hej alla elever i 9D1!

Nu har vi en spännande vecka framför oss med repetition av biologiska begrepp och bloggskrivande. Nedanför ser ni gruppindelningen och vilka områden ni ska jobba med under lektionerna v.17. När ni är klara lägger ni ut texterna som blogginlägg, ni får självklart lägga ut fina bilder på bloggen också. Ni får även kommentera varandras inlägg och ställa frågor till varandra.

Karl-Oskar och Eric H                             fotosyntes och biologisk mångfald
Lovisa och Nabil                                     förbränning (cellandning) och hormoner (doping)
Jesper och Simon                                   kolets kretslopp och vattnets ekosystem
Robin J och Line                                     alkoholens påverkan på kroppen och matspjälkningen
Sanna och Oskar                                    narkotikas påverkan på kroppen och nervsystemet
Jakob och Emma                                    tobakens påverkan på kroppen och andningsorganen
Malin och Mathild                                    näringsväv, skogens ekosystem och naturligt urval
Evelina och Jonathan                              blodomloppet och djurcellen
Rasmus, Robin A, Gabriel, Nathalie          bakterier och virus
Josefin och Basil                                     vad är liv? och växtcellen
Eric S och Linnea                                    biologiska upptäckter

Lycka till med biologitänkandet och bloggskrivandet önskar Emelie och Mervi :)