Biologimedsuperklassen

Lovisa intervjuar Nabil.

Vad är hormoner?

Det är molekyler av kemiska substanser som bildas i körtlar och sprids med blodet. Körtlar som sköldkörteln, könskörtlar och bukspottkörteln.  

Vad är då hormonernas uppgift?

De ska fungera som ett meddelandesystem i kroppen. Om t ex ett hormon skickas från en cell till en annan kan den mottagande cellen förstå att den kanske måste producera mer av ett ämne eller jobba hårdare.

Vad är skillnaden mellan att skicka signaler med hormoner och nerv- och sinnesceller?

Nerv- och sinnesceller är också ett sätt för kroppen att meddela sig men det reagerar snabbare. Hormoner kan liknas vid att skicka ett långt brev på posten medan nervimpulser är som att skicka ett kort SMS eller e-postmeddelande.

Kan du ge ett exempel på hur hormonerna kan påverka oss?

Ja, självklart! När man kommer in i puberteten börjar könskörtlarna (äggstockar hos tjejer och testiklar hos killar) att producera kvinnligt respektive manligt hormon. När det skickas ut i cellerna fattar t ex hårcellerna att de ska börja producera hår (könshår).

                                      
                          Nabil                                                        Lovisa

Nervsystemet arbetar med svaga elektriska signaler som löper fram i hela kroppen i banor av celler, nervceller. Det bildar ett fin förgrenat som når varje millimeter av kroppen. Mellan 10 och 20 miljarder nervceller bygger upp nervsystemet. Nervcellernas uppgift är att leda signaler. På cellkroppen finns ett antal korta utskott längst ut. Utskotten tar emot signaler och leder dem inåt i cellkroppen. Ett enda långt utskott, nervtråden, leder signalerna till nästa nervcell, till en muskel eller körtel.

Näsan
Näsan består av hålor som kallas för näshålan och bihålorna. I bihålorna finns kindbenen och pannbenen. Näshålan och bihålorna är klädda med slemhinnor och där blir luften som vi andas in lagom varm och fuktig.

Svalget och luftstrupen
Luften passerar från näsan ner genom svalget och luftstrupen. I luftstrupen finns struphuvudet och stämbanden. Det är med hjälp av stämbanden som vi kan prata och sjunga.

Luftrören
Luftstrupen delas upp i två rör som kallas för luftrör eller bronker. De går ner i var sin lunga där de delar upp sig i fina förgreningar. På insidan av luftrören sitter massor av flimmerhår som fångar upp slem och främmande partiklar som följt med luften vi andats in.

Lungorna
Lungorna är uppbyggda av bronkerna och dess förgreningar. De minsta förgreningarna slutar i mikroskopiskst små lungblåsor. Det är genom lungblåsorna som blodet får syre.

Diafragma
När diafragma slappnar av minskar undertrycket i brösthålan och luften åker ut ur lungorna. För att få en forcerad utandning kan även transversala bukmuskeln hjälpa till att trycka på underifrån för att öka trycket i brösthålan.




// Jakob & Emma

Nervsyatemet är det systemet som gör att du kan gå, prata, röra armarna och allt. Det som du inte kan bestämma över är hjärtat & andningen m.m.Nervsystemet skickar impulser till hjärnan så att du kan röra armar och ben m.m.
Det som är i vårt nervsystem är elektriska impulser.

Matspjälkning är när maten smälter i magen. Maten sönder tuggas med tänderna sedan sväljer man och då åker de ner i magen och i magen så sönder delas de genom saltsyra och pepsinogen utsöndras ur körtlar från magsäcksslemhinnan. Den utsöndrade saltsyran har en massa funktioner; dels aktiverar den sura miljön pepsinogen till det aktiva enzymet pepsin och dels denaturerar syran proteiner, som gör dem mottagliga för sönderdelning vilket görs av pepsin. Syran avdödar även många bakterier som är känsliga för sura miljöer. Syran har dock en fjärde funktion, nämligen aktivering av olika typer av proteolytiska enzym som utsöndras i inaktiv form, men aktiveras av det låga pH som råder i magsäcken. Sedan går de igenom tarmarna så skiter man ut de. Svalg, matstrupen, magsäcken och tarmarna är organerna som används vid matspjälkning.

ah hej!

Blodomloppet

Våra celler behöver hela tiden syre och olika näringsämnen. Samtidigt måste de bli av med koldioxid och annat avfall. För att lösa det har vi ett blodomlopp. Det kan liknas ett enormt rörsystem av blodkärl som transporterar runt blodet i kroppen. Med blodet transporteras olika ämnen till och från cellerna. Pumpen som får blodet att cirkulera är vårt hjärta.

Hjärtat består av tvp pumpar, vänster och höger hjärthalva. Tack vare det har vi två olika blodomlopp, det lilla och det stora kretsomloppet. Syrefattigt blod samlas i två större vener, den undre och övre hålvenen som båda tömmer sig i den högra förmaken i hjärtat. Från höger förmak passerar blodet höger segelklaff och når höger kammare och från höger kammare pumpas blodet ut i det lilla kretsloppet där blodet syresätts i lungorna. Från lungorna når blodet vänster förmak och genom vänster segelklaff till den vänstra kammaren. Härifrån pumpas det syrerika blodet ut i det stora kretsloppet via aorta där det syresätter kroppens organ och vävnader. Den vänstra hjärthalvan har en tjockare muskelvägg för att kunna pumpa blodet vid ett högre tryck.

När vi vilar går ungefär 25% av blodflödet till tarmarna, 20% till njurarna och 15% till hjärnan. Men kroppen kan ändra blodflödet när det behövs. När vi ätit går till exempel mer blod till tarmarna. Idrottar vi förs mer blod till musklerna, och när vi tänker intensivt får hjärnan mer blod.

Djurcellen

Cellen är den funktionella och strukturella enheten i alla levande organismer. Vissa organismer, till exempel bakterier, består av endast en cell. Andra organismer, till exempel människor, består av flera miljarder celler. Alla celler kommer från redan existerande celler. De förökar sig och blir flera genom att dela upp sig i två stycken, ibland i fyra. På detta sätt blir många celler snabbt flera, medan andra dör och upplöses. En normal cell upprätthåller självständig ämnesomsättning och cellen innehåller all den ärftliga information som krävs för att bilda en ny identisk cell. I cellens inre finns strukturer som kan betraktas som cellens egna inre organ. De är lösta i cellvätska. Cytosolen och de organ som finns i den kallas  för cytoplasma. Celler förökar sig genom delning. Sådant som har med celler att göra benämns cellulärt. Sådant som finns inne i en cell är intracelluärt.
Celler är så små så att man behöver mikroskop för att titta bättre på dem.

Runt djurcellen finns en tunn hinna som kallas "cellmembran". Genom det passerar olika ämnen ut och in i cellen. Innanför membranet finns en vätska dom kallas "cellplasma. I den finns cellens smådelar som har olika uppgifter. En viktig del är cellkärnan som innehåller arvanslagen. I arvanslagen finns den information dom bestämmer vad som ska hända i cellen och hur organismen ska utvecklas.





// Evelina& Jonathan