MILJÖKEMI


Ny miljölastbil presenterad

Jag ska granska ett reportage som jag hittade på svt.se se ovan..
Reportaget handlar om att en ny ”miljölastbil” har utvecklats av Volvo för Lidl. Bilen går på diesel och gammalt matavfall – alltså biogas. Själva nyheten med bilen är att man kör gasen i en dieselmotor. Det gör att man sparar upp till 40 % av energin i bränslet, vilket gör att det blir 40 % effektivare att köra med den här typen av gasbil. Grejen är att man ska använda så mycket som möjligt av tanken med flytande metangas och så lite som möjligt ur den andra tanken som innehåller diesel. Utsläppen av koldioxid kommer då minskas. Det nämns också i reportaget att den här tekniken är miljövänlig av anledning att de skapar sitt egna kretslopp. Med avfallet ifrån Lidls produkter återvinner man det och det blir biomassa som man sedan använder till bränsle i transporterna.

Nyheten handlar om att Lidl tidigare fått kritik för att de inte vart miljövänliga men nu använder Lidl denna nya metod. Den handlar alltså både om denna nya utveckling och Lidls utveckling, kan man säga.
Hur är reportaget gjort då? Det är gjort som ett typiskt reportage. En ”bakgrundsröst” som berättar och förklarar till de rörliga bilderna samt intervjuer. Han börjar med att berätta nyheten. Sedan intervjuar de en man. Det framgår inte vem han är men jag tror att han är en av dem som vart med och utvecklat tekniken. Han förklarar det där med att man sparar 40 % av energin. Sedan visas en bild med sloganen ”biogas – med miljö i tanken”. Det är väldigt vitsigt, fyndigt och sant. Media hjälper till att visa en naturvetenskaplig verklighet. Nu ser vi bilder på en annan man som intervjuas. Jag tror han är Lidls VD eller något sådant. Han säger att han vill minska koldioxidutsläppen och pratar positivt om det här projektet. ”Bakgrundsrösten ” tar vid igen och förklarar ytterligare. ”På väg mot framtiden” är en annan slogan som sedan syns, och den står på Lidls lastbilar. Detta är också en väldigt smart och fyndig slogan. Det får betraktaren att tycka att det här är ännu mer positivt och det kanske förvrider sanningen en aning, men det är ju det som är sloganens uppgift – att ”lura” konsumenten.
Sedan kommer vi tillbaka till han som utvecklat idén och han beskriver hur ett unikt eget kretslopp har bildats. Vi får se bilder och det blir på tydligt och bra. ”Bakgrundsrösten” kommer igen och man beskriver hur återvinnings och förnyelseprocessen går till. Sedan nämns det att Lidl tidigare fått kritik för att inte göra något för miljön. VD;n tar då vid och ska ”försvara sig” och han säger att de visst gör massor för miljön som att sortera ut papper och plast, miljömärkt el, lock på frysarna och även ekologiska produkter i deras sortiment.
Innehållet i artikeln är bra. Det håller sig till det relevanta och flyter enkelt på i ett bra tempo.

I artikeln finns det 3 personer som har betydande roll. Det är ”bakgrundsrösten” som berättar allmän fakta, han som jag tror vart med och utvecklat idén, och Lidls VD.
Han som har vart med och utvecklat har ganska allmänna argument; han framför sina fakta som han är kunnig om. Denna man borde vara intresserad av miljö och teknik och därför har han velat vara med och utveckla denna teknik och sedan berätta om den. Han är alltså intresserad av teknik och miljö. Miljön antagligen eftersom att det är ett så brett och globalt ”problem”, och teknik för han tycker kanske att det är roligt.
Lidls VDs argument lyder som så att han vill minska utsläppen från Lidls transporter, eftersom de är en stor transportkedja som spelar stor roll för miljön. Det här projektet ger ett bra alternativ, anser han. Han argumenterar också emot sig själv lite, när han sedan säger att Lidl gör massor för miljön, när han tidigare har sagt att Lidl bör göra mer för miljön. Han är nog mest intresserad av att affärerna går bra för Lidl, och miljön har en viktig roll för att det ska ske.
I huvudsak så finns det inga motargument utan alla tycker att det som nyheten handlar om är bra, det är ju därför det skapats en nyhet kring det!

De viktigaste konsekvenserna för nyheten är att det är bra för miljön, att energin används på ett bättre sätt och att det bidrar till ett eget kretslopp vilket gör att inget onödigt spills ut i naturen. Men vilka konsekvenser nämns inte? Det kan tillexempel vara saker som media kan ha dolt för att nyheten ska bli extra intressant. Ska jag vara helt ärlig så kommer jag inte på någon direkt konsekvens som inte nämns. Inget uppenbart i alla fall, för det här är ju liksom bra. Det skulle vara om det tillverkas giftiga utsläpp i tillverkningsprocessen av biogas, för det kan det göra när man använder sopor i tillvekningen. Är det så att det gör det så är det en konsekvens betydande för miljön som inte nämns. Eller det skulle vara om biogas är dyrare. Men ska man tänka långsökt så kanske nu när alla vet att Lidl åker med miljölbilar så tycker alla konsumenter att Lidl är jättebra osså kommer alla börja handla där så kanske ICA går i konkurs och det vore ju inte bra för samhället. Jag tror dock inte att detta kommer att hända, jag tror inte heller att det var deras avsikt med nyheten…

Detta reportage handlar mycket om miljön, hur man ska tänkta kring det och det dem i reportaget anser är bra miljötänkande och viktigt för miljön är tillexempel att använda förnyelsebara bränslen som ingår i kretslopp, för att undvika att fordon släpper ut för mycket koldioxid som är en stor växthusgas för det är en stor miljöbov, menar dem.

Jag tycker det är bra att de intresserar sig och utvecklar nya tekniker för miljön. Det är bra att man är steget före för det fossila bränslet kommer att ta slut. Det är det bra att vi är beredda med andra alternativ. Annars kommer det ju bli kaos!
Det är faktiskt inte heller bara i Sörmland som detta finns. Jag läste i tidningen att de ska bygga en biogasanläggning i lilla Lidköping. Och Lidbil i Lidköping har också intresserat sig för den här metoden i sina Volvolastbilar. Det är bra för vi lokalt får då möjlighet att hjälpa till att motverka de stora globala problemen. Jag tror att detta är ett enkelt sätt att göra något litet som blir stort för miljön!

Källor: Reportaget hittade jag på svtplay.se/sörmland. De säger sig hålla dig uppdaterad om de senaste nyheterna med mera. Nyheten släpptes den 18 maj klockan 19:03. Jag tror detta är en ”säker källa”. SVT är ju ganska kända för sina nyheter som väldigt många i Sverige kollar och litar på dem. De framför nyheten på ett naturvetenskapligt sätt, det skildras en verklig verklighet så att säga.

AV: Linnea Svensson
      Fredriksdalskolan 9D1
      den 24 maj 2010


Kramkalas idag!


Klicka på fotona så kommer du NÄRMARE en kram du också :)

     Ojoj vilket kramkalas!!!         Kramar som smittas.      Kram igen!          Och ännu en kram!

Säkert blev det minst tjugofem kramar idag, denna sista dag som Emelie gjorde på sin VFU hos oss. Denna fredag då nationella provet i biologi blev klart!
Önskar er alla en skön helg och dig, Emelie, all lycka som lärare.
Du är super!

Kramar från Mervi


Hur klarar man ett nationellt prov?!

Provtid 150 minuter!!!

Den längsta provtiden som eleverna har i grundskolan. Huuu, vad länge!!!

Här kommer några tips på hur hålla hjärnan igång eller göra en omstart eller mota bort provångesten, hjärnsläppet:



Solroskärnor att tugga på, gott och nyttigt. Testa solrosfrön! Det får dig att orka bättre.



Det röda äpplet, kunskapens frukt, en tugga, två tuggor och ditt hjärnsläpp lättar. Du blir på bättre humör. Kommer av dig från stilleståndet.



Tuggummit funkar på samma vis som att tugga på äpplet. Man får bara vara lite varsam. Visst kvicknar man till av socker men för mycket godis kan ha motsatt effekt så att man segar till. Förklara det den som kan ;) Har visst någonting med ämnesomsättning, blodsockerhalt och insulin att göra.

Som en liten överraskningpresent från fröknarna till varje elev på bänkarna vid sidan av provpapperet när eleverna kommer in i skrivsalen funkar också stärkande för eleven. Tipset fick vi av vår kollega Elinor.



Det här tror jag skarpt på.
En skateboard tänker du. Vad gör den för nytta på ett prov?!
Inte vet jag vad ägaren tänkte på.
Jag bara tänker att små saker som man tycker om får en att tänka på något gott, tryggt, får en att må bra mitt i en tuff prestation. Så tips till dig när du gör prov nästa gång. Ta med något litet som gör dig glad :)

Med dessa små knep säkrar du upp så att du kan rabbla allt det där som du har pluggat in, analysera fall, koppla ihop olika fakta och händelser, argumentera och så vidare.

Lycka till med alla knep i framtiden! önskar Mervi och Emelie



Nu är nationella proven i biologi över!

Teoriprovet, planering, laborationen och utvärderingen är klar.

Rättningen är klar. Jaaaa! Så är det. Vi är klara tack vare ett gott samarbete.

Tack Susanne för att du hjälpte mig och Emelie med en lektion så att vi kunde titta igenom elevernas planeringar och genomföra laborationen med klassen idag.

Tack vare ett gott samarbete med dig, Emelie, kunde vi bedöma elevernas genomförande och utvärderingar i eftermiddag. På måndag kan eleverna se sina resultat och de kan allesammans känna sig mycket stolta.
Eleverna har klarat nationella proven i biologi med gott resultat.

Bra jobbat allesammans!



........................................................................................................................

Har läst ALLA inlägg i HELA bloggen nu som förberedelse för nationella imorgon. Tråkigt. Lycka till homieees :D Ni klarar det lätt. Lovar!

kärlek på er.


Här e några som ser ut att ha lite svårt för sig. hähe,  


Tredje lektionen av tre. Ekologiska fotavtryck


Vad menas med ekologiska fotavtryck?

Vad är ditt ekologiska fotavtryck?




För att testa hur stora din ekologiska fotavtryck är kan du gå in på länken nedanför.
http://www.minplanet.se/index.php?option=com_pixcalc&view=pixcalc&Itemid=100000013

/Mervi, Emelie och Nabil

Kommentarer till alkoholens påverkan på organen

Alkoholen förgiftar nervcellerna och och bedövar stora delar av hjärnan som då uppfattar omvärlden och kroppen på ett onormalt sätt. Redan innan den som drukit känner sig påverkad har reaktionsförmågan försämrats, därför är det farligt med onyktra människor i trafiken. Om man har drukit mycket blir det även svårt att hålla balansen och man pratar sludrigt. Om en person har drukit så mycket att promillehalten är 4,0 eller mer riskerar han/hon att bli medvetslös och i värsta fall dö.

Alkohol påverkar inte bara hjärnan och nervsystemet utan även andra organ i kroppen, till exempel:

Bukspottkörteln skadas och man får en ökad risk för inflammation och sockersjuka.

Njurarna får arbeta hårdare. (du kissar mer och blir törstigare)

Levern kan inte skydda kroppen lika bra mot andra skadliga ämnen eftersom den är upptagen med att ta hand om alkoholen i blodet. Levercellerna förstörs och ersätts av fett. Om man dricker mycket under en lång period kan levern sluta fungera helt.

Om man dricker mycket under en lång period kan även blodkärl brista och hjärtat fungerar sämre.

Dessutom är det viktigt att komma ihåg att alkohol inte bara påverkar kroppen negativt, den som dricker kan även drabbas av psykiska sjukdomar till exempel ångest och oro.

/Emelie


Ekosystemet kring Tjernobyl

I måndags visades en bra dokumentär på vetenskapens värld. Dokumentären handlar om hur djur och växter kan överleva i området kring Tjernobyl (där den stora kärnkraftsolyckan skedde för 24 år sedan) trots de stora halterna av radioaktiva ämnen och hur ekosystemet har påverkats efter att människan lämnade området.

Konstigt nog verkar växter och djur trivas bra i området. Vad forskarna tror att detta beror på får du reda på om du ser dokumentären :) En bra film att se inför nationella provet i biologi eftersom den handlar om många biologiska begrepp.


http://svtplay.se/t/102814/vetenskapens_varld


/Emelie


Konsthallen

http://www.youtube.com/watch?v=qapnIRAliNs&feature=player_embedded

Carl von Linné film igen..




biologisk mångfald.

Liv har funnits på jorden i många tusen miljoner år. Från början bara i haven, men nu nästan överallt - i regnskogar, öknar, på höga berg. djupt nere i jorden och i havet. hittils har vi upptäckt nästan två miljoner arter.
man tror att det finns mer än tio miljoner. varje år försvinner många arter på grund av miljöförstöring. det är viktigt att bevara en stor biologisk mångfald med många arter. För att alla arter är mer eller mindre beroende av varandra. Eftersom miljön ser olika ut överallt så har det blivit en stor variation och mångfald på de organismer som lever idag. Vissa miljöer har fler arter än andra. ett exempel är regnskogen. Där finns minst hälften av jordens arter. Men vi hugger ner regnskog hela tiden och förstör miljön. När vi förstör miljön dör vissa djurarter ut. När en art dör ut kan en annan art också dö ut eftersom att de är beroende av varandra. Därför är det viktigt att inte förstöra naturen.
 


NATURLIGT URVAL

Det naturliga urvalet är grunden till all utveckling. Det var många naturforskare som försökte hitta förklaringar på livets utveckling och den som var den som blev mest känd hette Charles Darwin. Han drog slutsatsen om att det är naturligt urval som är grunden till all utveckling, något som senare skulle visa sig vara helt korrekt. Det naturliga urvalet beror på hur väl individens ”växter,människor och djur´s” egenskaper är anpassade till den miljö den lever i. Urvalet bygger på att den som är bäst anpassad till miljön överlever. Om miljön förändras skapas nya förutsättningar för det naturliga urvalet.

 


Baciller och virus

skillnader på bakterier och virus.

Bakterier:
- Förökar sig genom att dela på sig när dom trivs.
- Dem består av en enda cell med cellvägg men utan cellkärna.
- Det finns tre olika bakterier: Kocker, baciller och spiriller.
- Vissa bakterier håller dig frisk medans andra gör dig sjuk.
- Av kocker kan du få: halsfluss,lunginflammation, karies, gonorre o.s.v.
- Av baciller kan du få: salmonella, stelkramp, kikhosta, tuberkulos o.s.v.
- Av spiriller kan du få: Syfilis, kolera o.s.v.

Virus:
- Virus är myket mindre än bakterier
- Dom förökar sig genom att spruta in arvsammlag in i celen
- Virussjukdomar: vårtor, munsår, aids, vinterkräksjukan,förkylnigar.
- kroppen måste själv bekämpa sjukdomarna.

Dom olika bakterierna.


NÄRINGSVÄV

Med hjälp av näringskedjor kan vi beskriva samspelet i ett ekosystem. En näringskedja bildas med hjälp av grupperna levande och icke levande ifrån ekosystemet.  Näringskedjan ovan kan beskrivas såhär: Med hjälp av sol och vatten kan så småningom jorden som är den första stationen i denna näringsväv bilda ett träd som sedan bildar löv. Löven faller till marken och bli därmed uppätna av maskar och andra smådjur. Dessa smådjur bli då käk för de mindre fåglarna som lövsångaren. Han äts sedan till middag av någon större rovfågel som då är (toppkonsumenten) i detta fall. När sedan  sparvhöken dör och  blir till viss del uppäten av maskar då den förmultnar och begravs i jorden som sedan bildar nya träd. Djur och växter ingår oftast i fler än en näringskedja eftersom samspelet inte ofta är så enkelt som det verkar då t ex Ett djur äter fler saker än en. Växter och djur ingår snarare i en väv av samspel mellan näringskedjor - en näringsväv.


Biologiska upptäckter: DNA

Vad DNA är vet nog de flesta i klassen eftersom vi precis jobbat med genteknik i NOn. I DNA:t förvaras den genetiska informationen. Jag tänkte berätta mer om hur DNA-molekylens struktur upptäcktes.


När Gregor Mendel upptäckte ärftlighetsprinciperna på 1860-talet, och när Mendels resultat återupptäcktes i början av 1900-talet, var det oklart var i cellerna arvsanlagen fanns, och vilka molekyler som var bärare av dem.

På 1930-talet genomförde Max Delbrück flera experiment som visade att man genom att utsätta celler för röntgenstrålar kunde förändra de ärftliga egenskaperna hos cellerna. Det föreslogs att kromosomernas kemiska struktur på något sätt bestämde dessa ärftliga egenskaper.

1948 hade Pauling upptäckt att många proteiner hade en helixstruktur, och de första undersökningarna med röntgendiffraktion antydde att även DNA hade en sådan struktur, men någon detaljerad förståelse av molekylens uppbyggnad hade man ännu inte.

På 1950-talet jobbade många forskare med att fastställa DNA-molekylens struktur. Genombrottet skedde då  Francis Crick och James Watson från University of Cambridge med hjälp av den österrikiske kemisten Erwin Chargaff lyckades finna en modell över en DNA-molekyl. Den hade en spiralstruktur med två nanometers tjocklek och en höjd av cirka 3,4 nanometer per varv omfattande cirka tio baspar.

Watson och Crick fick tillsammans med forskaren Maurice Wilkins, som också gjort stora upptäckter inom DNA-forskningen, nobelpriset i medicin 1962.


 Bild på en DNA-molekyl

Av Eric Sutton och Linnea Svensson


RSS 2.0